Släng inte blasten!

Alltför ofta slängs blast på grönsaker istället för att ätas upp. Blast är både gott och näringsrikt. Hacka ner i sallad eller använd i soppa och grytor. Vad kan du då använda?
Morotsblast och rödbetsblast är gott. Späda blad i salladen, grövre i grytor. Blomkål- och broccoliblad passar i sallad eller soppa. Själva rotstocken är söt och god att äta rå. Släng inte bort stjälkarna på dill och persilja- använd i potatiskoket eller mixa och sila till grönjuice. Rädisbladen är goda i sallad. Rotselleriblad, kålrotsbad, palsternacksblad- släng ner i soppan eller gratängen.

Odling för djurfoder

Hälften av jordens odlingsbara åkerjordar används för odling av gröda till djurfoder. Jordar som istället skulle kunna användas för att odla livsmedel för människor, utan att gå omvägen via djur.Foder för djurhållning innebär inte bara stora koldioxidutsläpp, utan mångfaldigt större användning av vatten, energi och markareal än grödor för direktkonsumtion av människor.
Vegan-Organic network, samlar veganska odlare och sprider information om mer miljövänliga odlingssätt.
www.veganorganic.net
www.stockfreeorganic.net

Maten största vattenboven

är rubriken på en artikel idag 21/8-08 i DN:s serie om vatten med anledning av pågående vattenkonferensen i Stockholm. Vi svenskar gör av med 6000 liter vatten om dagen. Det handlar då inte enbart om det vatten vi dricker,badar i och tvättar oss med, utan det vatten som går åt globalt för att framställa allt vi konsumerar. Ett par jeans drar tex 10 000 liter och ett kg kött upp mot 20 000 liter. Professor John Anthony Allan tar idag emot Stockholm Water Price för sitt arbete med att räkna ut hur mycket vatten som går åt för att producera våra dagligvaror. Han säger att han själv tagit konsekvensen av sitt tänkande genom att bli vegetarian. Köttätare förbrukar mycket ner vatten än vegetarianer, alltså äter jag bara grönt numera, säger han.

Hållbar framtid

Att vara vegan eller vegetarian är ett sätt att leva som innebär mer än maten vi äter- det handlar om att skapa en ekologiskt hållbar framtid. Det säger Dale Vince, grundare av Ecotricty

Överkonsumtion av mat

I ledaren DN idag 16 augusti, skriver Jenny Jewert om maten som torrlägger världen angående den kommande Världsvattenveckan. Ökad efterfrågan på mat och vatten utgör ett växande problem. Speciellt den ökande konsumtionen av mjölk och kött leder till ökande problem med vattentillgång. För att producera 1 kg kött går det åt mellan 5000- 20 000 liter vatten.
Så mycket som hälften av all producerad mat går förlorad pga olämlig hantering, förvaring, transport. Den angrips av gnagare, insekter och mögel. Ett annat stort problem är överkonsumtion av livsmedel i den rika delen av världen. Butiker och privatpersoner slänger mat i stora mänger. Många har kylskåpet så överfullt att de inte hinner äta upp allt i tid. Maten torkar, ruttnar, vissnar och slängs."Att slänga mat är som att lämna kranen rinnande", skriver Jenny Jewert.

Kött en miljöbov

Sigri Sahlin har skickat en insändare till mig som var införd i City 4 aug 2008. Den är skriven av Per-Anders Jande, Informationsansvarig på Svensk mat- och miljöinformation. Han skriver att Livsmedelsverket och Jordbruksverket har åkt till Kina för att försöka öppna för ökad svensk köttexport. De säger att de åker på svensk köttindustris uppdrag. Han är mycket kritisk till detta agerande och framhåller att djurindustrin är en av våra allra största miljöbovar och utgör problem vad gäller försurning, övergödning och Östersjöns kollaps av ekosystemet. Insändarskribenten vill införa punktbeskattning av animaliska livsmedel och istället stödja konsumtion av vegetabilier för att få ner animaliekonsumtionen.

Livsmedelsverkets mat- och miljöråd

Livsmedelsverket har tagit fram miljöanpassade kostråd i samarbete med Naturvårdsverket. Eftersom livsmedelsproduktion står för en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser, har man som konsument stora möjligheter att minska utsläppen genom att göra medvetna matval. Sveriges Lantbruksuniversitet har tagit fram ett underlag som visar att vissa livsmedel tex nötkött, belastar miljön mycket, medan tex bönor belastar mindre. Nötkött genererar hundra gånger mer växthusgaser än tex bönor, säger man.Livsmedelsverket ska nu inhämta sunpunkter på de nya kostråden från olika myndigheter. De nya miljöanpassade kostråden förväntas vara klara 2008-2009. Se hela texten på Livsmedelsverkets nyhetsarkiv www.slv.se

10 gröna skäl för veganism

1 Minskad växthuseffekt
Det viktigaste steg man kan ta som enskild individ för att själv bidra till bättre miljö, är att ändra sin konsumtion och att gå över till vegankost. Uppfödning av djur för animaliekost orsakar mer utsläpp av gaser som påverkar växthuseffekten än alla bilars utsläpp i världen.
2. Minskade koldioxidutsläpp
3. Minskade metangasutsläpp
37% av all metangasutsläpp kommer från betesdjur som hålls för köttproduktion
4.Minskat vattenanvändande
För att framställa 1 kg kött går det åt mellan 13 000- 100 000 liter vatten. Jämför detta med odling av 1 kg vete som kräver 1000-2000 liter vatten
5. Minskad förorening av dricksvatten och grundvatten
Gödsel från djurhållning och kemikalier från jordbruket tex antibiotika från djurhållningen förorenar dricksvattnet.
6. Minska risken för ökenutbredning
Köttdjur som betar av landområden och nerhuggning av regnskog för att bereda plats för betesdjur, bidrar till ökenutbredning och risk för uttorkning och översvämningar då rötter från träd inte längre håller kvar jorden.
7. Minska risken för att djurarter försvinner
När skog huggs ner för att bli betesmarker för köttdjur hotas olika djurarter av utrotning
8. Minska användning av antibiotika och kemikalier
I djurhållning används stora mängder av antibiotika, tillväxthormoneroch andra kemikalier för att hålla sjukdomar hos djuren i schack
9. Minska lidandet
Genom att äta vegankost sparar man livet på mer än 100 djur om året som slipper uppleva ett liv i fångenskap och därefter dödas för att bli mat
10. Skapa ekologisk stabilitet
Genom att äta veganmat minskas användning av stora markarealer, vattenåtgång, energi, kemikalier, erosion. Vegankost räddar liv - inte bara djurens liv utan även människors eftersom maten räcker till fler. Dessutom är vegankost en kost som ger god näring och god hälsa.

Ekologisk potatis

är godast och bäst för miljön. Konventionellt odlad potatis är den mest besprutade grödan i Sverige. 4,5 kilo per hektar och år. I södra Sverige besprutas 7-8 gånger per år. Ekologiskt odlad potatis besprutas inte alls med kemiska bekämpningsmedel.
Odla gärna din potatis själv, i trädgården, på kolonilotten eller på balkongen i en hink.

Ekologiska bananer

är bäst. Dels är det bättre för hälsan för oss som köper dem, dels för de som odlar dem i Latinamerika. Konventionellt odlade bananer sprutas med 50 kr bekämpningsmedel per hektar och år. Ofta är de medlen förbjudna i västvärlden och de som sprutar eller bor mitt i odlingarna saknar skyddsutrustning.

Vattenbrist ett växande hot

Brist på vatten är ett växande problem för jordens befolkning. Mer än 2 miljoner människor dör varje år av sjukdomar som orsakas av förorenat vatten.
Några av orsakerna till det växande problemet är växande befolkningar,inflyttning till megastäder och ökande köttproduktion.
Ett medelhushåll behöver ca 3-5 liter vatten som dryck och 100-500 liter för tvätt, rengöring mm per dag. Det är ingenting jämfört med de 2000-5000 liter vatten som behövs för livsmedelsframställning för ett medelhushåll. Mängden vatten beror på vilken typ av livsmedel som framställs. En matsedel som innehåller kött, tex en typisk amerikansk sådan, kräver 1800 kubikmeter vatten per dag. En matsedel som till 80 % består av växtföda och 20 % av animalisk föda kräver 1300 kubikmeter vatten. En helt vegetabilisk kost kräver endast 600 kubikmeter vatten per dag. Ökad konsumtion av kött kräver ökade mängder vatten. Ett mer hållbart och rättvist samhälle kräver därför en omfattande övergång till vegetabiliekonsumtion.

Vegetarism räddar miljön

Enligt miljöorganisationen EarthSaves senaste rapport, är vegetarism den bästa strategin för att åtgärde hoten som miljöförändringarna för med sig. Se" A new Global warming strategy", EarthSave
www.earthsave.org/globalwarming.htm

Veganfamilj och miljön

I dagens DN( 20/4-08) finns en artikel om att leva miljövänligt. Man får möta 4 familjer som väljer olika strategier för att leva miljövänligt. En av familjerna lever veganskt, bor i Stockholm och handlar på Goodstore.

Palmolja

Oljepalmen är en lågväxande palm som producerar olja som används dels som drivmedel, dels i livsmedel. Många veganska produkter innehåller palmolja- se på innehållsdeklarationen. Större delen används dock som kraftevärmebränsle och biodiesel. Sverige importerar 100 000 ton per år På grund av efterfrågan på oljan satsar flera länder i latinamerika, Sydostasien och Afrika på oljepalmsodlingar. Samtidigt protesterar miljö- och människorättsorganisationer mot odlingarna. Speciellt i Malaysia och Indonesien är protesterna många eftersom 87% av världsproduktionen av palmolja sker där.
Problemet med oljepalmen är inte grödan i sig utan den storskaliga produktionen. I många länder förlorar ursprungsbefolkningen mark att odla på och saknar möjligheter att driva frågan rättsligt. FN uppskattar att 60 miljoner människor från olika ursprungsfolk hotas av de storskaliga odlingarna. Plantagerna hotar även de tropiska skogarna. Massavverkning sker ofta olagligt och dessutom dräneras och bränns torvlager i våtmarkerna. Dessa torvlager frigör sedan stora mängder växthusgaser.
Mer information om palmolja kan man få från Centrum för Biologisk mpngfald www.cbm.slu.se

FN om djurhållning

FN organet The United Nations Food & Agriculture Organisation gav 2006 ut en rapport om att djurhållning producerar mer växthusgaser än världens alla trasportsystem tillsammans.

Köttet värsta miljöboven

I Uppdrag Granskning igår kväll tog man upp köttets miljöpåverkan, något som de veganska och vegetariska rörelserna skrivit och talat om i åratal. Programmet var mycket bra- se reprisen när det kommer igen. Utsläppen från köttproduktionen står för 18% av världens växthuseffekt. När 1 kg kött produceras, släpps 100 kg metangas ut, vilket är lika mycket som en bil släpper ut om den kör 1000 mil per år. Vattentillgången för att producera 1 kg kött är 15 000 liter. Det går åt 60 gånger mer mark att odla 1 kg kött än 1 kg potatis. Bara gödslet från köttdjuren ger mer miljöpåverkan än än inrikesflygets utsläpp.
Att producera en biff är 70 gånger värre för klimatet än att producera morötter.

Sojakonsumtion

Av all sojamjöl som importeras till Sverige så går 1,8 % till människoföda. Resten går till djurfoder. Av den mängd som går till människoföda, går större delen till tillverkning av korv och charkuterier. Det som sedan blir kvar används till vegetarisk mat. Veganer använder därför en mycket liten del av det sojamjöl som köps in till Sverige.

Metangas

Enligt uppgift från Earthsave International orsakar metangas från djurhållning lika mycket global uppvärmning som koldioxidutsläpp. Största metangaskällan är från djurhållning. Den är ansvarig för mer än 100 miljoner ton metan varje år. 85% kommer från idisslande djur och 15 % från gödsel.

Vattenåtgång

Köttproduktion slukar stora mängder vatten. Det går åt vatten för att framställa djurens foder och djuren själva behöver mycket vatten.
För att producera 1 kg potatis behövs 500 liter vatten
För att producera 1 kg kött behövs 50 000-100 000 liter vatten